Funderingar runt påbörjat tema
       

Vi har kommit igång med temaarbetet December i min 2B-grupp. Jag är dock inte säker under vilken genrefamilj denna typ av text ska sortera. Vi utgår från månaden december där vi tittar på kalendern samt placerar in de fyra stora händelserna Advent, Lucia, Jul och Nyår. Genom bilder fokuserar vi mycket på ord och begrepp, enkla nominaliseringar, men även på verb som hör samman med substantiven, t ex Vi tänder första ljuset i ljusstaken. Texten blir berättande i presens – men det är inte en berättelse i narrativ betydelse där exempelvis aktionsprocesser och omständigheter ingår i någon form av fantasi med återkommande specifika deltagare. Snarare är det en berättande, kronologisk text som förklarar vissa fakta på ett primärt sätt. Kanske att texten bättre passar in under Narrativ än under Fakta...

 

 

Tankar kring Cirkelmodellen

Jag jobbar i steg 2, B-kurs, där eleverna är mer eller mindre nyanlända. Språket ligger på bas-nivå.

Jag använder gärna diktering och processkrivning med hjälp av tanke-karta och samtal. 

Med inspiration från våra genre-pedagogiska träffar har jag nu provat att utöka lärandet genom att låta eleverna dekonstruera sina egna texter. Syftet har varit att se strukturen i en mening, för att sedan lättare på egen hand kunna använda - och förstå -  byggstenarna verb, subjekt, tid och plats.

Vi började med att tala om släkt och familj, ord och begrepp. De fick sedan välja en släkting att skriva om. Efter processkrivning och renskrivning på dator, fick eleverna dekonstruera sin egen text med hjälp av enkla frågor, som t ex Hittar du några subjekt i din text? Skriv de här. De fick även träna att variera inledning och avslut. Slutligen skrev varje elev fem frågor till sin text med olika frågeord.

Dekonstruktionen ledde till att eleverna såg sin text på ett annat sätt och jag upplevde ett stort engagemang och intresse. Kanske är det så att med en egen uttänkt text kommer språket närmare och blir mer angeläget.

Känns också som att cirkelmodellen blir ännu mer effektiv när man jobbar med den i sin helhet. Roligt!

De lämnade in uppgifterna till mig och jag sammanställde texter + frågor i ett häfte. Sedan fick eleverna läsa varandras texter och svara på frågorna. Slutligen kommer eleverna att inför klassen berätta och visa foto om sin släkting. I uppgiften har även ingått att läsa in sin text på diktafon för att träna ljud och uttal.

Varför genrepedagogik?

Vi tycker att vi bör jobba mer ämnesöverskridande, i syfte att stärka våra elever både språkligt och socialt. Inte minst tänker vi på de elever som inte har svenska som förstaspråk. Därför föreslår vi en gemensam pedagogisk modell, som kallas genrepedagogik.

För det första är det viktigt att visa på den språkliga mångfald som eleven möter i samhället och hitta vägar till att överbrygga språkliga svårigheter.

För det andra ska inte språket utgöra ett hinder till att tillgodogöra sig ämneskunskaperna. Genom att underlätta en djupare förståelsen för texten, känner eleven större delaktighet i sitt eget lärande.

Dessutom ökar elevens möjlighet till social kompetens genom samarbete och stöttning i klassrummet.

Vi uppmanar därför alla att titta närmare på den här pedagogiska modellen och börja använda den. Det är roligt att väcka elevernas intresse och diskussionerna kring ämnet blir så mycket mer givande.
Det vore ett beslut som även går i linje med nya läroplanens, lgr 11, höga krav på genrekompetens i alla ämnen.

/ Yvonne, Niklas och Desiree 130917

första anteckning

Första träff med intro och inspiration. 

Genrepedagogik... många tankar och vägar. 

Roligt med flera möjligheter och inriktningar. 

Variation i samtal. 

Ser fram emot att utbyta tankar kring uppläggen. 

mindmap

interaktion

stöttning

reklamfilm

fyra aspekter

kontext

skelett

motivation

förförståelse

bygga kunskap

dekonstruktionsfas

skriva med läraren i grupp

skriva egen text

S A M T A L A R